Skyddandet av barn och unga på digitala plattformar

PM

Digirauha rf – Skydda Barn rf – Anu Raevuori, 30.1.2026

FLYTTA FOKUSET I DISKUSSIONEN

De senaste rubrikerna har lyft fram både Institutet för hälsa och välfärds (THL) rekommendationer om barns användning av digitala enheter och förslag om att förbjuda barn och unga från sociala medier. Dessa rekommendationer är välkomna, men vi hoppas att diskussionen kring ett förbud mot barn och unga på sociala medier kan föras in på delvis nya spår.

När man diskuterar förbud mot sociala medier bör fokus läggas på avsiktligt skadliga affärsmetoder som både motivering och mål för eventuella begränsningar. Vi har inte hamnat i dagens situation av en slump; det är resultatet av medveten produktdesign som syftar till att fånga och kontrollera människors tid och uppmärksamhet utan hänsyn till konsekvenserna. Barn och unga är inte de som bär skulden här. Begränsningarna måste riktas mot de digitala jättarna: företag får inte utnyttja barn och unga kommersiellt, utsätta dem för brott eller äventyra deras möjligheter till balanserad utveckling och sund tillväxt.

Att definiera sociala medier är utmanande och introduktionen av artificiell intelligens placerar oss alla i en ny situation. Lagstiftning bör därför fokusera på säkerhetskrav i affärsmodeller och på processer som stöder säkerhet. Detta tillvägagångssätt ger flexibilitet och säkerställer att skyddet gäller brett, både för barn, unga och vuxna. Sociala medier som utvecklas på ett säkert sätt kan stärka tillhörighet, informationsdelning, kreativitet och samarbete. Många plattformar hade sådana egenskaper i sina tidiga dagar. Genom att begränsa dagens skadliga affärsmodeller främjar vi ansvarstagande affärspraxis och skapar samtidigt utrymme för nya, etiskt verksamma entreprenörer. Förändringen av nuvarande skadliga affärsmodeller måste dock vara grundläggande och omfattande. Om ett företag inte agerar ansvarsfullt ska det som ett minimum förbjudas att erbjuda sina produkter till barn och unga.

VAD BÖR BEAKTAS I FRAMTIDA LAGSTIFTNING?

Vi måste sträva efter digitala miljöer där ett barn eller en ung person kan lära sig, söka information, uttrycka kreativitet och hålla kontakt med nära och kära utan kommersiellt utnyttjande eller risk för att utsättas för brott. Barns rättigheter och säkerhet måste vara vägledande principer vid utformning av nya begränsningar och lagar.

PRIORITERA BARN OCH UNGAS BÄSTA REDAN VID DESIGNSTADIET

I uppmärksamhetsekonomin måste barn och ungas bästa samt deras rättigheter prioriteras redan i produktens designskede (“Child Rights by Design” – barnets rättigheter genom design). Detta inkluderar bland annat:

• Teknologirelaterade krav och skyldigheter – t.ex. algoritmer, tidsbegränsnings funktioner, oändlig scrollning, autoplay, gillningar och reaktioner

• Processrelaterade krav och skyldigheter – t.ex. företagens plikt att reagera och agera, innehållsmoderering, krav på transparens och eventuell förhandsbedömning av produktfunktioner (liknande praxis inom läkemedelsindustrin)

• Användning av artificiell intelligens på digitala plattformar – t.ex. modifiering av personliga bilder, AI:s människoliknande egenskaper

• Skydd av integritet

• Skyddande standardinställningar vid registrering och första användning

SKYDDSÅLDER OCH IDENTIFIERING

Om en digital plattform distribuerar material som är skadligt med hänsyn till barnets eller den unges ålder, eller om plattformens verksamhetsmodeller skadar deras möjligheter till trygg utveckling eller utsätter dem för brott, måste en skyddande åldersgräns tillämpas.

Åldersgränsen måste vara tydlig och utan undantag. Ett företag vars produkt har en åldersgräns måste säkerställa att användare under den åldern inte kan nå plattformen. Hjärnforskare rekommenderar en minimiålder på 16 år för nuvarande sociala medier för att skydda det utvecklande barnet, bland annat av följande skäl:

• Ungdomens hjärna utvecklas fortfarande betydligt. Tonåren är en särskilt känslig period för utveckling av pannlobens områden som påverkar beslutsfattande och impulskontroll.

• Ungdomen är också en kritisk tid för självbild och identitetsskapande samt för utveckling av kognitiva och sociala färdigheter.

  
  

De digitala miljöerna kan öppnas för unga gradvis, med hänsyn till ålderspecifika risker: endast tillgång till kommunikations- och informationssökande plattformar utan sociala medie-funktioner i början. I takt med att digitala färdigheter ökar, kan åtkomsten bli mer fri.

Föräldrar bör inte ges eget avgörande i denna fråga; åldersgränsen måste vara fast. Eget avgörande försvagar en likvärdig tillämpning av lagen och flyttar ansvaret tillbaka på föräldrarna. Det riskerar också ständig konflikt mellan föräldrar och barn om digital användning, med lite utrymme för positiv gemensam tid.

SANKTIONER

Företag inom branschen är väl medvetna om skadan deras produkter orsakar barn, men eftersom barn och unga är en betydande intäktskälla har företagen inte meningsfullt ändrat sina affärsmodeller. Framtida lagstiftning måste styra dessa företag från intensivt vinstfokus till att prioritera barn och ungas bästa. I Finland får det inte längre vara möjligt att bedriva verksamhet som är skadlig för barn utan betydande konsekvenser.

Böter har visat sig vara ett svagt medel för att förändra skadliga branschpraxis jämfört med de finansiella resurser digitala jättar har. Enligt interna dokument har Meta avsatt en miljard dollar enbart för böter kopplade till bedrägliga annonser. Det är inte känt vilka summor företaget har avsatt för böter vid kränkningar av barn och ungas rättigheter.

Framtida reglering måste inkludera realistiska möjligheter att tillfälligt förbjuda ett företags verksamhet helt i Finland.

Ny lagstiftning måste även omfatta grupptalan mot teknikföretag. Till exempel skulle en part som driver en grupptalan för konsumentskydd och förverkligande av barnets rättigheter kunna undantas från att betala motpartens rättegångskostnader.